I ven(tans) tider

För en vecka sedan åkte jag och min mamma till ven. Vi trodde att vi då skulle få avnjuta stillhet och lugn på denna vackra ö och slippa alla idioter man annars träffar. Men så blev inte fallet. Idioter finns nämligen överallt.

När det blev tid för avgång från landskrona till ven blev båten uppehållen av en bilist. När bilisten skulle åka på båten med sin bil visade det sig att denne hade glömt köpa en biljett till sig och sin familj. Den vänliga biljettkontrollanten säger att mannen hinner köpa biljett innan båten avgår. Ingen brådska.
Nåja, när bilisten kliver ur bilen möts vi av en syn som skulle få de mest inbitna skräckfilmsfanatiker att svimma av skräck. Bilisten är en gubbfet man iklädd lila tangabadbyxor, en på tok för liten och urtvättad gul tenniströja samt ett par solglasögon från tidigt 80-tal. Fasa! Han går in i biljett - kuren. Det går fem minuter. Ingen tanga-man i sikte. Efter nästan en kvart kommer han till slut halvspringande ur biljett - kuren. Ingen kö i kuren syntes. Så vad gjorde han där? Vill jag veta?

När vi så äntligen kommer fram till denna natursköna och vackra ö och vi börjar vår vandring mot öns sevärdheter håller vi på att bli överkörda av bilister, konstant. Ibland tvingar de ner oss i dikeskanten. De flesta på väg till golfbanan. J***a yuppies.
En liten unge skriker åt min mor, från en bil, "Jävla kärring. Flytta på dig." Inte nog med detta. Vi ser dessutom ett par som lär sina barn cykla mitt på denna trafikerade väg. Av alla ställen i hela världen väljer de att lära sina barn cykla just där. Suck!

Efter ett faslig kryssande mellan bilister och gapande snorungar kommer vi fram till vår första anhalt, det relativt nyöppnade Tycho Brahe - museet. Vem ser vi inte stå där i sin morbida utstyrsel, om inte tanga - mannen från biljettkuren. Och verkar dessutom helt frånvarande och blockerar vägen för några av besökarna, däribland mig och min mor. Flyttar han sig. Icke! Vissa verkar har svårt med stil och vett. Är det värmen eller ren idioti?

Nåja, när vi således lämnar museet och passerar kyrkogården ser vi ett sällskap som, inte nog med att de genar över gravarna, de hoppar dessutom över kyrkomuren. Har folk ingen respekt för det heliga längre. Dubbel-suck!

När vi således hittar en någorlunda avskild plats att avnjuta vår picknick ser vi en mamma med sitt barn cykla upp för en backe. När hon efter mycket möda kommer upp för backen spyr hon framför våra ögon. Om du nu inte orkar, le cykeln upp för backen, j***a subba. Som vittnen till denna incident tappar vi raskt matlusten. Trippel-suck!

Efter picknicken och en tur till badplatsen tar båten tillbaks till civilisationen och tänker "Aldrig mer!"